Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Uncategorized’ Category

Fårgubbar, får-idoler

Ikväll på fårkursen i Ljungstorp berättade Ulf Pyk om sitt liv med får och vallhundar. En fantastisk och inspirerande berättelse.

Han sade vid ett tillfälle ”Alla fårägare har ett arv att förvalta” – en ärofylld tradition som går flera tusen år tillbaka i tiden, där alla måste hjälpas åt att föra det vidare till ungdomarna.

Själva navet i detta värdefulla arv i Sverige består till stor del av dessa tre grabbar; Ulf Pyk, Isi Awes och Pierre Frick

Det finns några fler såklart; Kaj Sjunnesson, Nils Drakenberg, Larry Jones, David Williams, Kalle Hammarberg, Birgit & Nils-Åke Fag, Jesper Eggertsen…….. Tomas Olsson är inte så gammal men absolut urtypen för en äkta får-profil.

För de har alla en speciellt sammansatt personlighet som de delar.

Under deras mer eller mindre oborstade fasad finns erfarenheter från ett helt liv med får, men trots att de kan ”allt” så besitter de alla en outtröttad lust att utvecklas, ta in nya influenser, utbyta erfarenheter med såväl gamla som unga samt omvärdera sin verksamhet.

En stor portion ödmjukhet alltså. Nu skrattar några av er vid tanken på att tillskriva några av dessa figurer just ödmjukhet som egenskap, men jag lovar – den finns där för den som verkligen tar sig tid att lyssna och lära.

De är alla mycket intelligenta människor. Professor-ämnen hela högen även om de valt en annan väg, får-vägen. Att lyssna på och föra samtal och diskussioner med dessa får-gubbar är en upplevelse. Några av de mest klarsynta omvärlds- och samhällsanalyser jag hört har kommit just från dessa får-gubbs. Även en och annan mitt-i-prick analys av den komplexa fru Nyman har de bjudit på 😆

Tja, det är inte utan att man blir lite star-struck en kväll som denna. Tre storheter på samma plats. Vidden av detta är ni nog inte så många som greppar, men jag vet att några av er finns därute iallafall. Får-gubbarnas fanclub.

Annonser

Read Full Post »

Tackorna scannade

Martin Sjunnesson scannade tackorna idag. Alla 45 tackorna var dräktiga, och hade gått 55-65 dagar med något undantag på 50 och 70.

7 st tackor med ett lamm
24 st tckor med två lamm
14 st tackor med tre lamm

Fantastiskt! Inte en enda fyrlingkull, scannat iallfall – någon kan ju ha gömt sig.

Totalt väntar vi 97 st lamm, och medel hamnar på 2,16 per tacka (1,38 för ungtackor och 2,47 för de äldre).

Jätteskönt att ha fått detta gjort, och det hade ALDRIG gått om inte Sabina hade hjälpt mig att tålmodigt stoppa i tacka efter tacka i scanningsburen medan jag bara kunde stå och anteckna. Min rygg pajade ju i fredags igen, så utan Sabina hade det inte blivit någon scanning. Helt fantastiskt att ha sådana kompisar!

Med sig som hjälp hade hon också deras nya import från Holland, den 1,5 åriga tiken Zorro. Henne gillade jag skarpt, cool men på och jättefina rörelser.

Zorro, en trevlig tik med massor av arbetsvilja

Förväntansfulla damer, hur många barn får jag?

Read Full Post »

Working Kelpie resa

Förra veckan var jag iväg på något riktigt riktigt roligt!

Sabine Heiden och Maria Winberg hade ordnat så att det där vi bara pratat om blev på riktigt – en resa runt i Danmark, Holland och Tyskland för att titta på Working Kelpies. Vilken fantastisk resa det blev!!

Rasen har en mycket smal avelsbas, och vi behöver få tillgång till mer hundmaterial helt enkelt. Flera uppfödare och hanhundsägare gör ju den fantastiska insatsen och importerar från Australien, men det är alltid ett riskabelt projekt. Frakten är dyr, och det är svårt att få en riktigt rättvis bild av föräldrarna till valpen när man inte själv varit på plats och sett dem i arbete. När de sedan kommer hit så dröjer det drygt ett år till höftledsröntgen, och risken är förhållandevis stor att man får en otrevlig och ledsam överraskning då……….

Nu har ju även Danmark, Holland och Tyskland importerat en del Working Kelpies, och med Sabines kontakter hade vi fått fram ett antal hundar med intressant härstamning att titta på – och vilket läge! Bara få åka runt och titta på hundarna i riktigt arbete!

Ska jag vara helt ärlig så trodde jag inte att vi skulle hitta något som var bra nog, men jag tänkte att åker vi så får vi ju åtminstone reda på det och kan lägga det åt sidan.

Men den förutfattade meningen kom verkligen på skam!!! Som tur var 😆

Vi såg totalt ca 30 stycken hundar i vallning, och flertalet var riktigt riktigt fina! Några utmärkte sig något alldeles extra, så där så man fick gåshud…….mmmm.

Alla människor vi mötte var också mycket trevliga och tillmötesgående, och även där utmärkte några sig lite extra. Jag fick ett väldigt stort förtroende för Erika och Katrinus på Shepherds kennel i Holland, förutom att vi bjöds på en mycket trevlig kväll hemma hos dem så var de ett rent nöje att lyssna på när de pratade om sina hundar.

VARJE hund vi såg hos dem fick vi, under tiden vi tittade, en bra beskrivning av där de var noga med att framhålla hundens brister likväl som hundens styrkor. Som musik för örat! Samma sak gällde även hälsostatusen, de var helt öppna med vilka problem som fanns i deras uppfödning och var mycket noga med att hålla koll på allt som kom fram i och omkring deras uppfödning. De röntgade också alla deras avelshundar.

Hos Erika och Katrinus fick vi också en intressant bild av hur fårföretagande kan se ut i Holland. Deras gård var en del av ett stort naturreservat med hedlandskap där det växte många skyddade växter. Marken, gården och fåren ägs av motsvarande naturvårdsverket om jag förstod det rätt, och de är då ”bara” anställda som fåraherdar. Deras gård förfogade över 600 ha mark och ca 300 tackor. Tackorna gick ute och betade dagtid, men togs in i det vackra fårstallet under nätterna för att göra ifrån sig. Detta för att undvika övergödning på markerna som påverkar de skyddade växterna negativt. Fascinerande!!!

I Holland fick vi också en mini-clinic i hur de använder hundarna i hanteringsanläggning, det var intressant!

I Tyskland på vägen hem hade vi sista stoppet hos Kirsten Wosnitza på deras jättefina mjölkgård, ojojojoj så välskött och vilka härliga stallar och fina kor!!! Man blir bara glad över att se sådant. Där bjöds vi således på nötvallning, ett annorlunda och intressant inslag på resan som också gav väldigt mycket.

Sammantaget så har vi träffat många otroligt trevliga människor och hundar under resan, och jag ser fram emot fortsatta kontakter med dem allihop! Jag hoppas att de ALLA kommer till nästa års Working Kelpie Mästerskap – det vore något! 😆

Det är fascinerande att se att de inte alls tränar sina hundar så minituöst som vi gör, i alla fall inte de vi träffade. Många av dem arbetade med hundarna hela dagarna som anställda fåraherdar på grupper om 300-600 djur, och de var mycket noga med att inte styra sina hundar för mycket. De skulle kunna söka av stora områden självständigt långt utom synhåll från herden och komma tillbaka med hela flocken på ett schysst sätt utan bråk. Naturliga utgångar, balans och förmåga att flytta flocken framåt var grundläggande för dem och inget de ville träna in. Att ta upp fåren mot ett staket och kunna fånga ett av fåren och kanske verka klövar eller behandla utan att ens behöva fundera på om hunden sköter flocken under tiden var också något de satte stor vikt i.

Om man med det kan dra slutsatsen att de ligger efter oss i vallhundsträning? Min personliga åsikt är – nej.

Om vårt sätt att träna hund nu är bättre än det var i Sverige för tjugo år sedan? Min personliga åsikt är – ja, på de flesta punkter. MEN, då ska man också komma ihåg att Sverige knappast har haft någon ekonomiskt styrd fårhantering tidigare – det börjar komma först nu. Så för tjugo år sedan var fåren inte mycket värda, och behandlades många gånger därefter – både gällande utfodring och hantering.

Jag tror att den ökande fårnäringen i Sverige kommer att behöva hundar som kan sköta sina får snyggt, utan en massa styrning förutom vid vissa givna tillfällen. Så, kanske ska vi inte klappa oss för hårt på bröstet här i Sverige, utan faktiskt kunna titta på erfarenheter från de som arbetat under decennier med stora fårbesättningar därute i övriga världen och lära oss mer om det?

Förutom alla fina hundar och trevliga nya bekantskaper så var resesällskapet så underbart så man bara njöt! Diskussionerna gick stundtals högt, uppfriskande högt!! 😆 Och ibland lågt, skrattkrampsretande lågt 😆 Tack allihop, ni är fantastiska allihop – Sabine, Maria, Ragnhild, Elsa, Birgitta, Anita, Sussi och Malena!!!!!!!!

Och då har jag inte ens nämnt alla söta små byar, städer, vackra landskap, urmysiga hotell, imponerande stuterier med mera som vi fick uppleva. Ett minne för livet!

 

Read Full Post »

Man har alltid någon eller några tackor som man bara tycker så mycket om. Min goaste favorit nu är, eller har varit, 4066. Hon är speciell på flera sätt – hon är gammal (9 år!!) och den sista jag har kvar av de supertackor jag köpte av Pierre och Anita Frick 2004. Hon har alltid fått superfina lamm, och varit en oklanderlig mor. Ju äldre de blir desto mer hanterade blir de ju dessutom, så hon är ju alltid den som kommer fram och ska prata när man kommer ut i hagen.

I vintras fick hon problem med tänderna, som de ju får när de blir gamla. Jag hade dessutom räknat lite fel på hennes ålder när jag bestämde att hon skulle vara kvar, jag trodde att hon var sju år. Ända tills jag såg hur hon började tappa hull och jag räknade lite noggrannare 🙄

Så under vintern har hon fått specialservice, med extra mycket kraftfoder ute på gången två gånger per dag där hon fick jomla i lugn och ro med de dåliga tänderna utan att någon annan åt upp maten för henne. En balans på fin lina dock, att få i henne tillräckligt med kraftfoder utan att det blev för mycket i förhållande till grovfodret med magstörningar som följd.

Men vad gör man inte? Som tack födde hon fram två stora jättefina tacklamm 😆 som hon näringsförsörjde alldeles utmärkt. Som tur är fick de snart komma ut på bete, och gräset har hon fått i sig bra så hon har hållit hullet hela sommaren.

En vinter till klarar hon dock inte, så nu fick hon åka med slaktbilen imorse – lilla gumman 😦 Puss och hejdå, tack för allt fina tjejen!!

Av 30 bagglamm gick 18 med bilen imorse, så nu är det bara 12 kvar varav 4 st är sålda till liv – dvs endast 8 st bagglamm var inte klara för slakt. Ack så dumt det kan bli, de skulle ju inte vara klara förrän till jul 🙄 Jag har nu inga bagglamm kvar att sälja till liv, jag hade tagit ut 5 st och den enda osålda av dem gick med bilen imorse.

Av tacklammen gick sju till slakt, kvar är då 34 st varav 15 st skall rekryteras och 5 st är reserverade till Holland. Av de 14 st som är kvar är några riktigt bra och avelsmaterial, hör av er om ni är intresserade.

25 stycken vuxna tackor är kvar, så tillsammans med rekryteringen är planen alltså att betäcka 40 tackor inför denna säsong. Långsam ökning med bara de bästa kvar är min filosofi 😆

Jag har fått hjälp av Sabina att tänka angående tidpunkten för lamning, och vi har kommit fram till att jag INTE ska ha senare lamning utan köra april igen. Jag får sejfa och göra en planeringsanmälan till september på ett gäng bara för att finnas i rullorna på slakteriet förutom den innan jul och ytterligaren en fram i februari. Sabina är så klok och påminner mig om att detta år varit extremt vad det gäller vädret, torrt bete som lammen växer kanon på i kombination med att jag haft gott om bete så det inte tagit slut vilket det annars gärna gör när det är så regnfattigt. Hon påminde mig också om att ska jag fortsätta fokusera på livlammsförsäljning (vilket är självklart) så kan jag inte ha senare lamning, för då blir de ju inte färdiga för tjänst i tid.

Vilken tur att jag har Sabina att bolla med. No need for panic alltså, utan bara att lära sig och köra med hängslen och livrem nästa år! 😆

14 tackor går kvar på Kisakulla…….

…och elva vuxna tackor samt 34 tacklamm går på Korsgården

….och coola grabbgänget har decimerats till 12 bagglamm och 3 avelsbaggar.

Read Full Post »

 

Tur att man tycker det är lite kul med dator, listor, statistik och annat dravel.

Nu blev det plötsligt väldigt mycket på en gång. Jag har som sagt 25 st slaktmogna lamm helt oplanerat, utöver livlammen. Jag ringde Skara Lammslakteri som precis som jag trodde hade knôtjockt ända till vecka 48. Så utan några förhoppningar alls ringde jag Scan, som helt otippad glatt svarade att de kan vi hämta nästa vecka! 😆 Ibland har man tur.

Så, slaktvägningslistan granskas framlänges och baklänges så att jag inte råkar skicka fel lamm. Vilka bagglamm är kvar på annons? Vilka är tingade? Vilka vet jag säkert att jag ska spara till liv, och vilka står på ”kanske”listan? Vilka är provtagna och OK för export till Holland, och vilka fler ska provtas? Vilka tackor ska slås ut?

Nu har jag nog fått ihop det teoretiskt. I helgen återstår att gå igenom allt praktiskt.

Se till att köra ut de tackor som ska gå med till slakt till Korsgården. Gå igenom alla livtacklamm och kanske-livtacklamm för att titta så att allt ser bra ut. Väga igenom och märka upp de som ska till slakt. Ta prover för Scrapieresistens på ytterligare fem tacklamm, ett bagglamm och en bagge – det är bråttom nu så att de stackars holländarna kommer vidare i sitt projekt.

Det här med Scrapieresistens förresten, det var en spännande och lite bekymrande historia. Vi provtar ju alla vuxna djur som slaktas och hämtas för destruktion i Sverige, men bara för ”Scrapie – ja eller nej”. Om man istället gör som andra länder, tex Holland, och tar DNA för att genotypa resistens så är bilden mer komplex.

I Sverige säger vi stolt att vi är Scrapie-fria. Ändå, av alla de djur som holländarna tog prover på i juli så fanns INGA av genotyp 1 (dvs störst resistens mot Scrapie), bara ett fåtal i genotyp 2 och många låg i genotyp 4 och 5……….(sämst resistens är genotyp 6)

Så, om dessa prover skulle vara representativa för hela Sveriges fårpopulation så skulle det innebära att våra får är väldigt känsliga mot Scrapie. Då kan det vara farligt att klappa sig på bröstet och vara nöjd……… 🙄

Nåväl, alla de fem tackorna som provtogs hos mig i första omgången hade genotyp 2 och är OK för export. Ytterligare fem tacklamm ska nu som sagt provtas, plus en avelsbagge och ett bagglamm.

En av avelsbaggarna som provtogs i förra vändan för ev export hade genotyp 4, så där ser man! Jag ska försöka provta alla avelsbaggar framledes så att jag så långt som möjligt betäcker OK med OK i alla fall, om ni förstår. Svabb-provet kostar 5 Euro, så det är ju inte så dyrt.

Detta inlägg gör inget anspråk på att vara underhållande som ni förstår 😆 Sorry!!

Read Full Post »

Tjockis-lamm

Mina lamm följer inte min slaktplanering 😡

Jag hade ju lamning senare i år, i april, och hade räknat ut att det skulle bli lagom att börja leverera just innan jul och sedan under januari-februari. Jag har fått pappa att ta korn åt mig så att det ska finnas gott om kraftfoder och har lämnat in om förprövan av den delen av ladan där de gamla spannmålsfacken var så att lammen ska ha gott om plats i vinter.

Vid mönstringen var flera av lammen redan nära slaktmognad, och igår vägde jag igenom alla lammen. Om jag räknar bort de lamm jag tänkt spara och sälja till liv så är det i alla fall typ 25 st som bör slaktas nuuuu.

Och här står jag utan slaktanmälan mitt i fallande priserna 😦

Så, nu är frågan, ska jag senarelägga lamningen ännu mer, till maj eller juni?

Read Full Post »

Ojojoj…….. Inte ett enda inlägg sedan scanningen, gah så dåligt. Jag skyller på alldeles för mycket jobb, som alla andra 🙂

Lamningen gick kanonbra, allt var över på ca 14 dagar. Det var helt klart ett nöje att ha lamning i april jämfört med januari-februari som jag haft förut, så det konceptet fortsätter jag på. Schmallenberg styrker den strategin, dessutom.

Sommaren har varit torr och varm, och med det växer lammen som sjutton. Jag har jobbat sju dagar i veckan hela sommaren eftersom vi kört visningar på Orust varje helg (se www.stockenpark.se) . Jag råkade också dra på mig ett diskbråck i början på juni, jag skulle spruta en tacka för penicillin och hon drog ner huvudet när jag koncentrerade mig som mest och PANG sa det i ryggen. Inte bra. Men med lite se-på-fan-piller och massa sjukgymnastik så är det nästan helt bra nu.

Jag har dock väntat på magnetröntgen hela sommaren, och nu fick jag en tid lördagen den 14 september – när det är baggauktion. Så då lade jag snabbt ner planerna på riksbedömning och auktion för mina snyggaste grabbar, fast kanske egentligen för att jag inte orkar eller hinner just nu……. 🙄

Den 19:e augusti kom Jesper Eggertsen och mönstrade mina lamm. Finbesök även av Pierre Frick, gissa om jag njöt!! Morgan och William lyfte fram lammen, så det gick riktigt smidigt.

Resultatmässigt så var det väldigt många som var väldigt bra, men jag kan ändå inte låta bli att störa mig på det antalet som hamnade på O+……… så nu gnuggar jag geniknölarna för ännu bättre resultat – avel är så roligt!!!!

Jag har plockat ut de bästa bagglammen, se fliken Till Salu!!

Min hundträning? Letar tid och motivation, kom gärna med uppmuntrande, glada tillrop!!!!!!! 😆

 

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »