Ödet är grymt, och ironiskt ibland.
2007 dog Sassa, mor och fars Berner Sennen hastigt i cancer endast fem år gammal. Allt var över på ca en vecka.
För två veckor sedan sökte de veterinär för Tuva´s hosta, i torsdags stod det klart att det var cancer – på samma ställe. I morse gick det inte längre, och hon fick somna in. Tuva blev fyra år.
Så hemskt, och så vidrigt – men vad ska man göra? Berner Sennen-rasen är riktigt illa ute, det är bara att googla lite på rasen så blir man alldeles mörkrädd. Så orättvist, efter den mega-insatsen som gjordes för att komma tillrätta med HD-problemen med fantastiskt och föredömligt resultat – och så kommer cancern och fullständigt infekterar den dyrbara avelsbasen.
Ja, mor och far köper nu ingen mer Berner Sennen – trots fyra stycken varav två blivit tolv år så vågar de inte. Såklart.
I allt elände så har jag världens bästa Sussi som jobbar på Hundbiobanken och kunde berätta om den alldeles nyligen uppstartade insamlingen av blodprover på just Berner Sennen. Så ett prov är nu sänt till dem i Uppsala – det känns bra att göra något. När man inte kan göra mer………
Sov så gott, goaste Tuva – och tack för allt!!!
Sov så gott.
Kram!
Skrev inte färdigt …
Hopplöst när det går troll i en ras på det här viset. Jag var nog inte mer än 10, när min bästa kompis familj köpte sin första Berner.
Han fick först osteochondros. Efter operationen så kontaterades höfledsfel och strax efter det kom eplepsin. Han blev 2 år.
Deras nästa dröjde några år. Men han var relativt frisk kroppsligt, men inget bra mentalt. Men cancern tog honom.
Jag tror att de har samma problem med varghundarna. Alla dör i cancer.
Stor kram! Det är så hemskt och jobbigt när de måste sluta och måste de sluta för tidigt så blir det ju ännu värre.
Jag såg det nu, att även varghundarna slåss med samma problem. Obehagligt…… Tack för kramen, goaste!!
Instämmer helhjärtat…
Sitter här just nu med två (i dagsläget *peppar, peppar* friska) berners…men oj vad jag vet att det kan gå fort!!! 3 har vi mist sedan -08…en i canser, en i patella och en av ålderdom…
Det är en vacker ras men…det finns men…många men!! Rasen är hemskt illa ute. Varför finns annars uttrycket “bernercanser”?! Snyft…
Underbart att höra om orken och vilja med blodprovet – TACK!!
Glädjs så länge jag har mina killar.
Tackar även här Tuva för att hon var orsaken till att jag “hittade” dig Ia.
Kram på dig och Jag skänker dina föräldrar en tanke ikväll.
Jag är också väldigt tacksam för att Tuva fick oss att komma i kontakt, vad hade världen varit utan en Bernermatte? Alldeles, alldeles…..trist!!!
Jag hoppas verkligen att era fina grabbar blir gaaaaamla…..ni har verkligen råkat ut så det räcker!
Kram världens bästa Bernermatte!!!
Hemskt att en så vacker och duglig ras blivit så behäftad med fel….känner också flera med Berner som fått ta bort sina hundar i tidig ålder….
Men vi som följer din blogg vet att lilla (?) Tuva skänkt er många go’a minnen som ni i alla fall har kvar….
Tröstekramar till dig och dina föräldrar <3
Helt rätt Marie, Tok-Tuva har efterlämnat många glada minnen……helt klart en hund med mycket humor och lite gulligt korkad sådär
Tack och kram!!!!!!!