Sommaren är tid för friluftsliv och långa sköna promenader, sägs det. Jag vet inte hur ni andra har det, men för mig är vintern tid för friluftsliv och långa sköna promenader…….
Nu finns det inga får att hämta på betet varje dag för hundarna, och inga staketjobb där de kan rejsa över fälten. Nope, enda uppgiften för dagen för de långbenta hundarna är att passa grinden till fårboxen när jag ska fylla på vatten. Undantaget är iochförsig Donna, som har högsäsong på råttjakt i stallet.
Men det får ju bli långa promenader istället, både på lunchen och på kvällen. Jag älskar ju egentligen promenader, bara jag kommer iväg – och det är man ju liksom tvingad till nu.
Promenadfriden stördes tillfälligt igår kväll när jag skulle ta en rejäl vända på industriområdet på jobbet. En mycket irriterande pojkspoling i en vrålande BMW hade konstaterat att området var perfekt att busköra på med de hala asfaltsvägarna och planerna. Jag fick kasta mig ut på den snötäckta gräsmattan ett par gånger för att rädda mig och hundarna.
När jag skulle åka hem såg jag att den fräcka yngligen hade kallat in hela bekantskapskretsen, och det stod fem bilar och varvade motorerna på infarten till området. Jag stegade fram till slyngeln i BMWn och hans kompisar och förklarade med all önskvärd tydlighet olämpligheten i att använda området som lekplats, effektfullt understruket av ett så starkt snörp på munnen som bara jag kan (ja, och min mor
).
Nöjd med mig själv tog jag emot deras löften om att tänka på det och åkte hem.
Nu var det bara så att de gav fullständigt fasen i surkärringen.
Som tur var hade vi vår FamiljeFinneBrorsa Sven övernattande inne på området, och han tröttnade snart på deras bredsladdar utmed våra villavagnar. Han däremot, lyckades tydligen få fram budskapet på ett synnerligen effektfullt sätt som omedelbart ledde till att karavanen i lydigt lugnt tempo genast lämnade området. Hoppsan Kerstin………
Ett mentalt nederlag för mig, naturligtvis – men hey
Nu kan jag iallafall lugnt promenera på. Det är bara viktigt att tänka på att äta tillräckligt med godis, så att man inte faller av och blir mager!

Ja det är viktigt att äta mycket, gärna något gott.
Va mycket snö ni hade, såg jag på bilden. Här har vi bara en halv cm, lagom vallväder och himmelskt.